Tungt tungt tungt...
Begravningen igår. Var underbart fin väckte starka minnen känslor och tankar.
Direkt efter min vän dog lyssnade jag på Eric Clapton i bilen. En låt som alltid fick tårarna att komma var Tears in Heaven. Denna blev för mig hennes låt liksom. Slutade med att jag insåg att jag inte kan lyssna på den utan att gråta känna minnas. När begravningen inleddes spelades denna låt. Gissa om det högg i mig. Ja det var hennes låt verkligen.
Har varit på ett par begravningar av nära och kära men detta var nog den jobbigaste jag varit på. Jag var helt tung i kroppen efteråt. Kände mig rödgråten och helt knäckt.
Just för att när man är på begravning ska det ju vara gamla människor som left ett långt gott liv. Men detta var en ung människa som var i på toppen av sitt liv. 2 små barn hus och en man. Det gjorde så ont i mig att se och höra sonen i sin förtvivlan av att han mist sin mamma.
Hon viste ju under en tid att hon skulle inte överleva det men var alltid så förbannat stark. Beundrar henne för detta.
Hon hade en sista önskan av oss alla. Det var att berätta för barnen och hålla hennes minne vid liv för dem. Detta ska jag göra allt jag kan för att göra. Hoppas hennes man förstår och vet att vi finns där och hjälper mer än gärna till!!
Sov gott vännen och flåt att jag drog mig undan i slutet av rädsla sorg och osäkerhet när man kanske skulle vara mer på och finnas där.
Direkt efter min vän dog lyssnade jag på Eric Clapton i bilen. En låt som alltid fick tårarna att komma var Tears in Heaven. Denna blev för mig hennes låt liksom. Slutade med att jag insåg att jag inte kan lyssna på den utan att gråta känna minnas. När begravningen inleddes spelades denna låt. Gissa om det högg i mig. Ja det var hennes låt verkligen.
Har varit på ett par begravningar av nära och kära men detta var nog den jobbigaste jag varit på. Jag var helt tung i kroppen efteråt. Kände mig rödgråten och helt knäckt.
Just för att när man är på begravning ska det ju vara gamla människor som left ett långt gott liv. Men detta var en ung människa som var i på toppen av sitt liv. 2 små barn hus och en man. Det gjorde så ont i mig att se och höra sonen i sin förtvivlan av att han mist sin mamma.
Hon viste ju under en tid att hon skulle inte överleva det men var alltid så förbannat stark. Beundrar henne för detta.
Hon hade en sista önskan av oss alla. Det var att berätta för barnen och hålla hennes minne vid liv för dem. Detta ska jag göra allt jag kan för att göra. Hoppas hennes man förstår och vet att vi finns där och hjälper mer än gärna till!!
Sov gott vännen och flåt att jag drog mig undan i slutet av rädsla sorg och osäkerhet när man kanske skulle vara mer på och finnas där.
Den låten är så fin! Särskilt när man tänker på att den är skriven till hans fyraåring som trillade ut genom fönstret och dog. =/ usch. Vilken sorg.
Ibland är det bättre att minnas personen som den var, jag orkade inte sitta sista timmarna hos min mamma-fast jag borde ha gjort det. Men plötsligt såg jag hur insjunkna hennes händer blivit och andningen och nä det blev så jobbigt. Minns henne för den hon var innan, det är så hon vill att du ska tänka på henne. Hon är med och vakar över sina barn och dig och dina. Hon har det bra nu, inga smärtor eller lidande. Kraam
15 Februari, 13:46 Ibland är det bättre att minnas personen som den var, jag orkade inte sitta sista timmarna hos min mamma-fast jag borde ha gjort det. Men plötsligt såg jag hur insjunkna hennes händer blivit och andningen och nä det blev så jobbigt. Minns henne för den hon var innan, det är så hon vill att du ska tänka på henne. Hon är med och vakar över sina barn och dig och dina. Hon har det bra nu, inga smärtor eller lidande. Kraam
trots att becka var en av mina tre närmsta tjejkompisar så vaöde jag att inte gå på hennes bagravning, då jag hellre minns de avsked vi tog dagarana innan på sjukhuset, då hon ännu levde. för mig är det mest värt. och det är vad det handlar om, att man gör det som känns bäst för en själv.
becka visste vilka som brydde sig, även om någon eller flera drog sig undan denna jobbiga sista tid, det är det som är så fint med vänskap!
beklagar din sorg. men förhoppningsvis är resan inte slut ännu. frida thomelius
becka visste vilka som brydde sig, även om någon eller flera drog sig undan denna jobbiga sista tid, det är det som är så fint med vänskap!
beklagar din sorg. men förhoppningsvis är resan inte slut ännu. frida thomelius
20 Februari, 15:42
Tack Frida fint skrivet. Ja jag saknade att se dig på begravningen vet att du var en god och nära vän till R då hon pratade om dig ;0) Men jag förstår och det är med full respekt du gjode det valet.
Jag ångrar att jag inte tog mig mod och gjorde det. Men det var så svårt på nått sätt. Man vill minnas den tid som varit. Jag hoppas såååå innerligt att hon viste att jag fanns där trots att jag drog mig tillbaka.
Beklagar din sorg. Det är en fin människa vän vi förlorat. Hon var så stark och brydde sig så om alla andra än sig själv.
Jag tror inte heller resan är slut en dag möts vi alla igen!
Nu tänker jag oftast på den resa J och barnen ska göra. Nu måste vi alla finnas där för dem!
21 Februari, 09:08 Jag ångrar att jag inte tog mig mod och gjorde det. Men det var så svårt på nått sätt. Man vill minnas den tid som varit. Jag hoppas såååå innerligt att hon viste att jag fanns där trots att jag drog mig tillbaka.
Beklagar din sorg. Det är en fin människa vän vi förlorat. Hon var så stark och brydde sig så om alla andra än sig själv.
Jag tror inte heller resan är slut en dag möts vi alla igen!
Nu tänker jag oftast på den resa J och barnen ska göra. Nu måste vi alla finnas där för dem!
Kommentarer