Varför ska det aldrig få vara hundra % bra
Sitter här på golvet i en lägenhet som just nu känns lite för liten!
Idag var en usel dag exet ringde och nu var det igång igen... nu helt plötsligt kände jag igen han igen!! Suck .. jag viste och kände på mig att det bara var en illusion.
Sen får Minna värdens samvete och tänker avbryta alla hennes planer fast hon inte har nån som hälst skyldighet till att göra det och sen sitter hon och har samvete för en sak hon abslout inte behöver ha samvete över SUCK varför är jag alltid så. Varför låter jag fortfarande denna männska trycka ner mig och få mig att må skit.
Nej fy fan .. *kräk* att jag ens har varit tillsammans med honom fy fan. Tackar alla gudarna som finns att jag är av med honom.
Det ja har nu är så mycket bättre även om det inte är perfekt det heller .. krockar lite så där ... jag antar att det är så ibörjan .. känns ibland somman inte alls varit i denna sitsen och inte vet hur man ska hantera det fast jag borde det ju. eller är det så att dom där hundra % känslorna inte infinnit sig tidigare att man inte ens haft denna känslan av komplikation.
det ända jag ville ha idag var en tröstande kram och lite kärlek och nån som visade mig att jag inte var så som ex et sa men men nu sitter jag istället i en lägenhet med en flygande istappar som flyger hej vilt utan ett ord!!
Ibland kan jag undra vad felet är på mig vist skodar jag saker i ögonvrån och vist vill jag men kan inte... jag ville bara ha en kram och nu sitter jag och surar mer än en citron.
Han ringde en gång och frågade om han hade citron hemma... då hade han inte men ett är säkert nu har han!!! En stoooooooooor sur citron ( oj oj oj jag vet att du en dag kommer läsa detta) jaja shit happens.
Nej nu funderar jag rätt alvarligt på att gå ut ta en prom och andas lite.. känns som jag måste komma ifrån detta en stund för jag får panik snart!!
Idag var en usel dag exet ringde och nu var det igång igen... nu helt plötsligt kände jag igen han igen!! Suck .. jag viste och kände på mig att det bara var en illusion.
Sen får Minna värdens samvete och tänker avbryta alla hennes planer fast hon inte har nån som hälst skyldighet till att göra det och sen sitter hon och har samvete för en sak hon abslout inte behöver ha samvete över SUCK varför är jag alltid så. Varför låter jag fortfarande denna männska trycka ner mig och få mig att må skit.
Nej fy fan .. *kräk* att jag ens har varit tillsammans med honom fy fan. Tackar alla gudarna som finns att jag är av med honom.
Det ja har nu är så mycket bättre även om det inte är perfekt det heller .. krockar lite så där ... jag antar att det är så ibörjan .. känns ibland somman inte alls varit i denna sitsen och inte vet hur man ska hantera det fast jag borde det ju. eller är det så att dom där hundra % känslorna inte infinnit sig tidigare att man inte ens haft denna känslan av komplikation.
det ända jag ville ha idag var en tröstande kram och lite kärlek och nån som visade mig att jag inte var så som ex et sa men men nu sitter jag istället i en lägenhet med en flygande istappar som flyger hej vilt utan ett ord!!
Ibland kan jag undra vad felet är på mig vist skodar jag saker i ögonvrån och vist vill jag men kan inte... jag ville bara ha en kram och nu sitter jag och surar mer än en citron.
Han ringde en gång och frågade om han hade citron hemma... då hade han inte men ett är säkert nu har han!!! En stoooooooooor sur citron ( oj oj oj jag vet att du en dag kommer läsa detta) jaja shit happens.
Nej nu funderar jag rätt alvarligt på att gå ut ta en prom och andas lite.. känns som jag måste komma ifrån detta en stund för jag får panik snart!!
Kommentarer