Vad ett mess kan ställa tankar upp och ner

Satt och messade med en vän igår. Hon frågade hur vi skulle fira valborg. Jag sa det blir kanske elden. jag menade vi kommer sitta själva. Det kommer vara en tung helg med tanke på vad som komma skall. Såg det inte som negativt att sitta själva. Men då skrev hon att oj men kan ni inte bjuda någon eller vara hos någon inte ska man sitta själva. hon skrev att hon tyckte synd om oss.

jag tänkte inte så mycket på det just då. Men idag är jag lite lessen. det är inte så lätt det där. man kan inte bara så där bjuda in eller bjuda in sig själva. Det är inte min grej. Sen finns det en gräns med man vill inte bara vara den som är bjudaren utan det är kul att bli bjuden med. Kankse är det fel att tänka så.

Men jag vill då inte se att det är synd mig ensam är jag inte ja har min familj ju.

Minns när jag var liten det där sociala samspelet och mina föräldrar hade så mycekt saker och ting för sig bjudningar hit och dit och hemma hos oss. Dit verkar jag inte nått än. tycker det är svårt!! varför är det så lätt för vissa ?!?!?

vet att vännen i fråga inte menade nått illa alls och bara ville väl.