Förlossning Luna

Graviditeten löpte ju på och ja mådde ju sjukt dåligt i slutet, gick snabbt utför liksom. Jag såg fram mot tiden hemma innan jag satt med bebis. Jag hade så mycket jag skulle fixa.  Men de va sten kört kroppen orkade inget, jag klarade inte äta inte sova. Sjukt stort tryck i kroppen.

Allt började onsdagen den 25:e februari 2015
Jag och lilla m åker till bm för kontroll. 
Jag berättar om hur ja mår och att ja bog uppfattat att fröken i magen är lite lugnare de senaste dagarna. 
Hon mäter magen och verkar rätt lugn. Sen tar hon trycket och jag ser att de nog inte står helt rätt till. Hon säger direkt att du får ta en kisse sticka. 
Hon börjar fråga ut mig massa om jag stressat ja menar att ja kan Inget annat än ta de lugnt ju. Kroppen orkar inget annat. 
Hon ringer ner till förlossningen och de menar att ja kommer in omgående. 
Fixa barnvakt till m o styr min bil mot förlossningen. 
Där tar man trycket ett par ggn nej de går inte ner man kollar ul och vi diskuterar hur vidare de är ok att åka hem eller inte. Man var väldigt sugen på att lägga in mig och ja ville åka hem. 
Jag lovade dyrt och heligt att vila vila vila så ja fick åka hem. 
Man gjorde en hinsvepning på mig i hopp om att kroppen skulle starta igång. Jag fick åka hem med en tid att komma tillbaka imorgon. 

Torsdag 26:e februari 2015
Så klart händer inget under natten jag packar med mig väskan (tänkte lika bra ha i bilen man vet ju inte) 
Ja går upp till förlossningen lite trött på att behöva gå dit igen utan värkar och förlossning i sikte. 
Fick sätta mig i väntrummet. Efter en lång stund lite mätningar som inte gav possitiva besked då trycket är högt som den så fick ja träffa läkaren. Hon menade att vi behåller dig här och kollar trycket händer inget överväger vi igångsättning imorgon. 
Jag ber att få gå på toa innan undersökning. När ja kommer tillbaka säger läkaren att hon ändrat sig, med anledning av förra förlossning trycket o att de är nummer 4 finns de inget att vänta på så
De blir igångsättning idag. Kl 13.30 sätter man en balong o kör igång. Då kommer tårarna .. Nu för första ggn är det lycka och ja kände nu måste ja ringa Tomas. 
Ja blir placerad i ett rum får äta mat ringer Tomas säger att han nog ska komma nu för vi ska föda barn. 

De kommer som utlovat runt 13.30 sätter balongen o jag är uppe och rör mig så mycket ja kan. Läger är rätt lugnt. Man registrerar en del smått men föda barn värkar är det ju inte. 
Efter någon timme kommer man o drar balongen som ploppar ut
Tappen är nu borta o 4 cm öppen. 
Man vill nu försöka ta vattnet med lite lustgas o mycket kämpande försöker man men Lykas inte helt. 
Inget mer händer så ja får synotostatica för att få igång värkarna 
Det kommer lite mer värkar men ja känner att mitt tålamod tryter för det sätter ju inte igång. 
Jag får en till spruta med medicin o sen är de bm byte o bm som kom in inledde med att ja minsan skulle föda på hennes pass 😏 så de gav ju lite hopp. 
Man kommer in och försöker väcka bebis i magen då hon var väldigt lugn o låga hjärt ljud. 
Man känner 5 cm inget etablerat värkarbete får en omgång medicin till och man tar lyckas nu ta hinnorna det visar sig att hon har bajsat i vattnet. Efter detta blir allt blurrigt och ja försvinner in i lustgasens värld så jag tar journalen till hjälp för att veta förloppet. 

Eftersom jag vid svakt ögonblick i smärta ropar efter eda börjar arbetet med detta. Man måste ta prover på mig eftersom ja har högt blodtryck. Detta görs vid 01.
vid 01.05 börjar jag känna tryck neråt.
Man kommer även på att man måste ta prover på bebis då hon är lite slö och har låga hjärtljud. Jag kan vid detta läget inte ligga stilla pga av det sjukt intensiva värkarna och det är ingen hitt när man ligger i gynstol. Min man skricker förbrilt till mig att halva sängen är borta och krapigt håller fast mig för att jag inte ska dratta ner på golvet. 
Vid kl 2 vill jag börja krysta jag är öppen 7-8 cm men de låter mig jobba med min kropp.
när narkos läkaren kommer vid 02.20 är jag i fullt halvt om halvt och krystar och man bedömer att vi avbeställer edan då det kan ställa till det mer.

02.45 Tvingar den mycket envisa BM mig upp på knä... jag lovar jag beklagar mig högt och tydligt men BM säger till mig lugnt.
- jag hör att du är en bestämd dam men jag är mer envis ska du veta och mer bestämd än du så upp på knä nu.
det var bara att lyda.
När jag väl kommer upp på knäna då tappar jag syrgasmasken och mustycket försvinner då griper om inte annat min man av panik för han vet att syrgasen är just nu min ända livlina och bästa kompis. Men man jagar snabbt upp en ny och i samma veva hittar man den andra. 
Då konstaterar man krystvärkar.
03.18 föds hon äntligen så jag fick krysta på rätt bra. Visade sig att hon körde som mig ... föddes med huvudet tittandes upp vilket gör det extra svårt att få ut.

De jag hör dem säga till mig är att detta var en stor dam.
-Åh hå nej sa jag bara ja har fött ett stort barn och de vet jag hur det känns.
Jo hon är stor.
-nej då min första dotter var ju stor hon klår inte henne
jasså vad vägde hon då?
- 4225g
ja men denna är större
-vaaaa nej skojar ni
Då gick de upp för mig att hon nog var stor.
De gissade på 4.5 kg.

jag fick upp henne på mitt bröst och lyckan var total. Hur många barn man än föder är denna känslan obegripligt underbar och man slutar aldrig förvånas över hur stor kärlek man fylls av direkt.
jag blev sydd lite och sen ammade vi 2 timmar innan man mätte henne.

Så 27 februari på beräknad dag föddes

Luna Tetina Li Ekvall 

4445g och 50 cm lång med huvudomfång 36 cm






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Höftledsreflux och von rosenskena

helgens skämt