Onsdagen skulle vi iväg och undersökan höften. Denna undersökning var jag inte rädd för tänkte jag det kan väll inte vara hela världen. Hade boat lunch med H på sjukhuset och for glad i hågen till ortopeden. De klämde kände. njä jag har svårt känna sa läkaren. Sen tog en annan vid och sa jo men här. DÅ kände han igen jo men visst lös och glapp. Så på med en von rosen skena. Jag stog i chock. Förmaningar: Hon får inte ta av den. går inte bada blöjan utanpå skenan återbesök om 3-4 veckor Tog mig chockad ut till väntrummet och skulle amma. Men herre gud hur ammar man en bebis i en stel grodställning. Vad händer nu hur ska detta gå och fotona som vi skulle ta och hur bär jag henne osv tankarna for i 110km i timmen och till slut satte fontänen igång. ( bara skriva minnas får ögonen att vattnas igen) Jag går ner möter upp H för lunch har svårt hålla igen tårarna. Men en kram och höra henne säga men lilla gulle sådan hade jag när jag var liten kändes de hela mycket bättre. Vi g
det hela började när goa M frågade om jag hade skidor. Av längd variant. jag vet att de finns ett par i garaget. det är makens. tänkte jaha det är väll bara att köpa pjuck och koppla på mig på hans. Men vi närmare efterforskning var det inte så ekelt. det var massa vikt och längd mått som skulle stämma. jag började leta blocket men fasen hitta paket exakt till mig var inte helt lätt. jag pratade lite med maken och vi dribblade lite om att kolla nytt istället. han skulle förbi nässjö så han skulle förbi en guru som hade massa skidor. när han var där ringer hem frågar om jag ska ha ett amatör bas eller ett lite kraftigare mer avanserat. jag ansåg nog att bas funkade bra. så vist det blev det. hem kom dessa skönheterna. maken började prata valla med mig och hur man hit dit osv. ja tog upp pjäxan tittade på den frågar - hur gör man för att få i dessa i skidan. maken skrattar så han ligger dubbelvikt. han hade nog inte förstått hur grön jag var. så nu är det massa skämt om vasaloppet 2014 m
Kommentarer